Med basbelopp, eller prisbelopp, så menar man ett grundbelopp som regeringen varje år beslutar om. Det här beloppet kommer att ligga till grund för uträkningen av förmåner som pension och även för avgifter. Varje år så sätts ett nytt basbelopp och det här beror på att beloppet måste spegla den inflation som råder i samhället. Beroende på vad som händer med vår ekonomi så kan det alltså bli till stora skillnader mellan två år, men det kan också vara så att man ligger kvar på samma nivå. Basbeloppet är mycket viktigt för vad som händer med förmåner, försäkringar, och kostnaderna för bidrag via avgifter som arbetsgivare och löntagare måste betala.
Två typer av basbelopp
När man talar om basbelopp så rör det sig i grund och botten om två olika typer av belopp, nämligen prisbasbeloppet och inkomstbasbeloppet. Prisbasbeloppet kommer att bero på konsumentprisindexets utveckling medan inkomstbasbeloppet styrs av landets löneutveckling. Man använder sig av de två olika beloppen för att komma fram till rätt pension, försäkring och andra förmåner såväl som för beräkning av olika avgifter. År 2014 så låg prisbasbeloppet på 44400 kronor och det steg till 44500 kronor år 2015. Inkomstbasbeloppet steg också från 56900 kronor år 2014 till 58100 kronor år 2015.
Man använde sig förr av det förhöjda prisbasbeloppet för att komma fram till det tak som skulle råda för den allmänna pensionen och det är fortfarande så att detta styr uträkningen av pensionspoäng. Inkomstbasbeloppet är med och styr de avgifter som ska tas ut för pensionsavgifterna.
Lite historia
Om man ser på utvecklingen av basbeloppet rent historiskt så sattes det första basbeloppet i Sverige år 1957. Men det var först 1959 som det här uttrycket introducerades i Sverige då det började användas flitigt i media. Det första beloppet hamnade på 4000 kronor. Mellan 1964 och 1981 så justerades basbeloppet vid flera tillfällen per år, men därefter så har man hållit sig till en uppdatering per år och den sker i januari månad.
Uträkning av beloppet
Det är lagen Socialförsäkringsbalken, 2 kap 7 § som reglerar prisbasbeloppet och det är Statistiska Centralbyrån (SCB) som gör själva uträkningen som regeringen sedan kommer att fastställa. Inkomstbasbeloppet räknas ut av Pensionsmyndigheten och detta belopp ska också fastställas av regeringen. Uträkningen av prisbasbeloppet går till på så vis att man använder sig av ett bastal på 36396 som man multiplicerar med ett jämförelsetal som står för förhållandet mellan det allmänna prisläget under juni månad året innan samt det prisläge som rådde under juni månad år 1997. När man har räknat ut prisbeloppet så får man förstås en siffra med decimaler och då avrundar man till det närmaste hundratalet vilket är anledningen till att beloppet alltid anges i hela hundratal.